contact@haitiwonderland.com+509 36184317

Dekouvri

Panye

Emmanuel Joseph, yon pansè Ayisyen nan kafou etik ak lalwa
Emmanuel Joseph, yon pansè Ayisyen nan kafou etik ak lalwa
Emmanuel Joseph, yon pansè Ayisyen nan kafou etik ak lalwa

Emmanuel Joseph, yon pansè Ayisyen nan kafou etik ak lalwa

Orijinalman moun Bainet, grandi nan Petit-Goâve an Ayiti, Emmanuel Joseph se youn nan figi k ap monte nan entelektyèl ayisyèn nan. Yon avoka, yon etisyen ak yon etidyan doktora nan filozofi nan Inivèsite Sherbrooke (Kanada), karyè li reflete yon angajman solid anvè lajistis, dwa moun ak panse kritik.

Rasin lokal, ouvèti mondyal

Soti nan lekòl piblik ak relijye an Ayiti, Emmanuel Joseph te fè premye eksperyans entelektyèl li nan Lekòl Apostolik Petit-Goâve, anvan li te briye nan Lise Faustin Soulouque. Mwayèn li yo ki ant 8 a 9 sou 10 demontre yon disiplin ak yon rigè estrawòdinè depi li byen jèn. Fòmasyon inivèsitè li te kòmanse nan Fakilte Etnoloji (FE), ak nan Fakilte Dwa ak Ekonomi (FDSE) Inivèsite Leta Ayiti a, kote li te jwenn diplòm li an Novanm 2013. Men, se nan Kanada pwofil li te vin pi klè, notanman nan Inivèsite Kebèk nan Rimouski (UQAR), kote li te jwenn yon metriz nan filozofi/etik an 2020, anvan li ap pouswiv kounye a yon doktora nan Inivèsite Sherbrooke, sou yon tèm osi vas ke li fondamantal: aksyon imanitè kòm yon eksperyans.

Gade tou

Yon chèchè ki gen plizyè rasin

Kòm yon manm aktif nan plizyè rezo rechèch, Emmanuel Joseph afilye ak Ethos (UQAR), Rezo Rechèch sou Sante Popilasyon Kebèk la (RRSPQ), CRIDAQ, ansanm ak Gwoup Retorik ak Agimantasyon Sosyete Filozofi Kebèk la. Pliralite afilyasyon sa a reflete richès enterè entelektyèl li yo, ki touche otan filozofi kontinantal ak analitik ke etik aplike, dwa moun, filozofi lalwa e menm antropoloji politik.

Haïti
Haïti
Haïti

Refleksyon kritik sou gwo pwoblèm kontanporen yo

Jozèf pa fèmen nan mi inivèsite a. Li regilyèman pran lapawòl nan konferans nan Kebèk, Ayiti ak lòt kote sou sijè tankou apropriyasyon kiltirèl, etik èd imanitè ak dekolonizasyon. Atik li a, *Cultural Appropriation: Ethical Issues* (Apwopriyasyon Kiltirèl: Pwoblèm Etik), ko-ekri avèk Dany Rondeau epi pibliye pa L’Harmattan an 2021, montre byen klè dezi li genyen pou l mete filozofi a sèvis lit konkrè yo.

Yon pwofesyonèl ki angaje nan pwodiksyon konesans

Ant 2019 ak 2022, li te yon asistan rechèch nan UQAR. Li te aji tou kòm yon evalyatè ekstèn pou travay akademik nan etik, jesyon ak pèfòmans òganizasyonèl. Kòm asistan nan pwogram metriz nan etik, li te kontribye anpil nan refleksyon sou dinamik kiltirèl ak politik nan sosyete kontanporen yo.

Haïti
Haïti
Haïti

Bousdetid rekonesans ak ekselans

Merit Emmanuel Joseph la pa t pase inapèsi. Li te resevwa yon bous detid doktora nan Inivèsite Sherbrooke (depi 2023), ansanm ak plizyè bous detid ekselans pandan metriz li a, tankou bous detid Marcelle-Drapeau, Des jardins, Servantes de Notre-Dame, ak Ville de Rimouski.

Yon vwa pou pwochen jenerasyon Ayisyen an

Nan ekri li yo tankou nan entèvansyon li yo, menm atravè rezo sosyal li yo, Emmanuel Joseph defann yon etik responsablite, ouvè a entèkiltiralite epi konsyan de eritaj kolonyal yo. Nan yon moman kote Ayiti ap fè fas ak gwo defi sosyal, politik ak edikasyonèl, apwòch entelektyèl li a reprezante espwa: espwa yon panse Ayisyen ki rijid, ankre nan reyalite epi vire anvè lemonn.

Emmanuel Joseph deja depase nivo yon elèv briyan; Jodi a li enkane yon figi ki kanpe kòm yon modèl pou jèn akademik Ayisyen yo. Epi atravè vwayaj eksepsyonèl li a, li dekri pafètman egzistans yon chemen ki mennen nan siksè atravè ekselans. Gras a bèl karyè akademik li, yo konsidere li tou kòm yon moun ki transmèt konesans, yon obsèvatè kritik, epi yon figi enspiran pou jèn yo.

Nan moman ensèten sa yo, trajektwa li fè nou sonje ke panse rete yon fòm aksyon ki konte pami anpil lòt e ke angajman entelektyèl, lè li sensè, ka toujou kontribye pou mete limyè sou sò yon pèp antye k ap kraze nan moman ki pi fènwa yo, epi bay refleksyon solid pou amelyorasyon reyèl avni kolektif nou an.

Pataje
Konsènan otè a
Moise Francois
Moise Francois
Moise Francois

Editè jounalis, powèt ak apranti avoka.

Gade lòt atik Moise Francois
Dorvilien Pierre Richel

Mes félicitations pour cet article !

20 Me 2025 | 10:27:14 PM
Kite yon kòmantè

Dènye piblikasyon yo

Men 5 rezon ki few dwe vizite plaj ki gen ayiiti yo

1- Abaka Bay (Île-à-Vache) : Commencez votre aventure haïtienne par la magnifique Abaka Bay, récemment désignée comme l’une des plus belles plages du monde par CNN. Située sur l’île enchanteresse d’Île à Vache, cette baie offre une plage de sable blanc immaculé et des eaux calmes des Caraïbes, encadrées par des collines verdoyantes. Le Resort Abaka Bay propose une expérience vraiment exclusive et isolée, avec des bungalows situés directement sur la plage, offrant des vues panoramiques et un accès direct au sable fin et à la mer cristalline. Les options de restauration sont tout aussi impressionnantes, avec un restaurant offrant des vues à couper le souffle sur l’océan et des couchers de soleil épiques. Pour vous rendre à Île à Vache, il vous suffit de prendre un trajet en bateau de 15 à 20 minutes depuis Les Cayes, situées au large de la côte sud d’Haïti. 2- Île à Rat (Amiga Island) : Dès que vous poserez le pied sur Île à Rat (également connue sous le nom d’Amiga Island), cette petite tranche de paradis vous volera le cœur. Sa plage de sable blanc lisse attire immédiatement le regard, tandis que les vagues douces créent une oasis de rêve contre le rivage nacré. Située dans les eaux turquoise au large de la côte de Plaine du Nord, dans le nord d’Haïti, Île à Rat est un morceau de corail blanc de 1,8 hectare recouvert d’une petite forêt sauvage. L’île est un refuge paisible, en particulier pour les couples à la recherche d’une escapade sereine. Pour vous rendre à Île à Rat, vous pouvez prendre l’un des nombreux taxis-bateaux qui attendent à Labadee, à 30 minutes en voiture de Cap-Haïtien. Gardez à l’esprit que l’île est inhabitée, il est donc important d’apporter tout ce dont vous avez besoin pour un séjour confortable, y compris de l’eau potable. 3- Côtes des Arcadins : Nichée au nord de la baie de Port-au-Prince, Côtes des Arcadins s’étend sur 19 kilomètres de plages de sable blanc bordées de palmiers, ce qui en fait l’une des destinations balnéaires les plus populaires d’Haïti. La combinaison de la mer bleu profond, des montagnes, des forêts de mangroves et du récif corallien formé par les îlots des Arcadins crée un spectacle à couper le souffle. C’est également un endroit idéal pour les plongeurs. Pour vous y rendre, suivez la route au nord de la baie de Port-au-Prince. Vous serez émerveillé par la beauté naturelle de cette région. 4- Plage de Gelée : Cette plage est l’une des plus populaires grâce à ses eaux cristallines et son sable doux, le tout avec un paysage pastoral en toile de fond. Si vous cherchez un endroit pour vous détendre et profiter du soleil, la plage de Gelée est un excellent choix. 5- Plage de Jacmel : Bien que la baignade ne soit pas recommandée ici, la plage de Jacmel est célèbre pour son charme pittoresque et son atmosphère artistique. Elle est située dans la ville historique de Jacmel, connue pour son carnaval animé et ses maisons colorées. Explorez la plage, admirez l’architecture et imprégnez-vous de la culture haïtienne. N’oubliez pas votre maillot de bain et votre crème solaire, et profitez de ces trésors cachés d’Haïti ! 🏖️☀️

Ayiti, espas rèv.

Ant rèv ak reyalite ayisyen an: Yon apèl pou inite ak aksyon Anpil gason te reve gwo pou Ayiti. Tousen Louvèti ak Jean Jacques Dessalines se egzanp. Malgre ke men envizib dechire, twal sosyal peyi a te toujou konsidere kòm pi gwo pwojè moun lèt yo te mete an mouvman. Jiska lè sa a, istwa peyi DAyiti rete e rete pou ayisyen espas ki pi apwopwiye pou rèv ak pwopoze libète total e total. Vrèmanvre, Tousen Louvèti te fè rèv amelyore anpil esklav yo. Desalin, bò kote l, te sakrifye tèt li pou endepandans zile nou an (Ayiti-Sen-Domeng). Apre liberasyon nou anba men franse yo, mesye lèt yo te oblije pran lòt chemen pou pwoteje diyite peyi a. Sitiyasyon sa a te montre yon lòt fòm revolisyon tankou powèt lekòl patriyotis la ak patizan tankou: Louis Joseph Janvier, Anténor Firmin, Demesvar Délorme ak Jenerasyon wonn ak Fernand Hibbert, Georges Sylvain tou lekòl endijèn ak Jean Price Mars, Jacques Stephen. Alexis, Roussan Camille elatriye... ki eksprime mekontantman yo nan vide lank. Lè w dekri oswa pentire sitiyasyon peyi a. Plizyè ane ki te premye vin ansent ak Lè sa a, te fèt lide nan bay peyi a souverènte li, pwòp bicolor li, lame li, elatriye li pa t ’fasil epi yo pa t’ kontinye konsa. Ayiti bezwen pou le moman moun rèv, gason ki renmen peyi yo, men ki pa richès peyi sa, moun ki renmen bonè peyi yo, men ki pa malè li yo, gason ki gen pwojè solid, men ki pa espesyalis nan masak yo sèlman enterese nan pòch yo, pito pou kontantman de-ton nou yo, mesye ki dwe goumen kont koripsyon, kont gaspiyaj, kont men envizib etranje yo, kont fòm sa a nan administrasyon piblik ki vize sèlman yon ti gwoup moun nan la. peyi nan detriman popilasyon an, fòm ensekirite sa a ke leta te planifye, sa yo rele boujwazi yo, pouvwa ekonomik ki soti aletranje tankou: Lafrans, USA, Kanada, Brezil. q~Ayiti an 1979 ak tout pouvwa. Yo di Maître Fevry te deklare: Rèv Ayiti pa ka sipòte, ni aksepte solisyon enpwovize ~q. Rèv ayisyen an dwe toujou yon efò ekip. Yon ekip gason ki gen konpetans, vizyon, bon volonte, refleksyon ak meditasyon. q~ Gason ki ka plase enterè pèsonèl yo ak enterè prive yo pase enterè piblik yo. Gason ki vle fè yon nouvo demaraj pou reyalize rèv Jean Jacques Dessalines ak sa Henri Christophe ki te vize ke ayisyen pa anvye okenn lòt peyi nan mond lan pou tout ayisyen ka kontan nan pwòp peyi yo , te chante pwofesè. Lesly Saint Roc Manigat.~q Ayiti cheri nou an, ki te yon fwa pèl Zantiy yo, pa prezan ankò jodi a. Pou sa nou mande tout Ayisyen: timoun, jèn, granmoun ak granmoun, se pou nou mete tèt nou ansanm bra nou, fòs nou, vwa nou ak tout sa nou te kapab fè pou libere peyi nou renmen anpil Ayiti Chérie. Ann chanje reyalite nou ansanm! Viv Ayiti, viv libète lemonn antye.

Newsletter

Abòne ak bilten nou an pou w rete enfòme de tout aktivite nou yo ak aktyalite sou Ayiti.

Ayiti / Ganthier: Mwen pral kite w antre, yon od sou relasyon modèn pa Igens VIL

Siyifikasyon nan sans nan renmen Komin Prezidan Boniface Alexandre ak Martial CELESTIN pwodui yon atis ki gen talan. Wi, Ganthier kanpe kòm youn nan pi bon reprezantan li sou sèn entènasyonal la. "I Let You In" se yon tit ki mete konpleksite nan relasyon etewojèn atravè mond lan. Opus sa a, tou de pwovokan ak manyen, reveye lespri a, kò ak nanm. Mwen santi m pwofondman sou fason atis Igens VIL la, yon vrè figi anblèm nan Ganthier, evoke emosyon entans ak pwovoke refleksyon sou pwoblèm yo nan relasyon santimantal kontanporen. Chak vèsè konpozisyon sa a, ki ekri ansanm ak Dayvin Kaponda, gen mesaj pwofon sou tolerans anvè lòt moun, aspirasyon nou yo ak anbisyon nou yo, vrè fondasyon lanmou natif natal. Li se sans nan lavi. Malgre boulvèsan lavi chak jou ak malantandi inevitab nan relasyon moun, li raple nou ke “nan lavi mwen, toujou gen yon mwen; Mwen te eseye tout bagay. Menm si li pran yon etap tounen, mwen pare pou fè li. E si sa nesesè, m ap mete ajenou." Chantè a, ki te pase yon gwo pati nan adolesans li nan Galette-Chambon, premye seksyon minisipal nan komin Ganthier, ap travay kounye a nan endistri mizik fransè a. Li elokans ak abilman adrese triyang konplèks nan relasyon santimantal: sakrifis, tolerans ak kominikasyon. Travay remakab sa a merite tande tout kote; li enspire lafwa, refleksyon ak aksyon. Gensbe, ke yo rekonèt kòm Igens VIL, merite prim pou chante sa a. Gitaris, chantè, konpozitè ak akademisyen an Frans, li enkòpore yon melanj talan ki ra pou yon jèn ayisyen ki angaje nan domèn egzijan sa yo ki mande tan, sakrifis ak anpil enèji. Jodi a, Gensbe se nan pik li epi li pa janm abandone. Plis chante ap travay pou nou, mezanmi. Abònman ak Gensbe sou YouTube ak lòt platfòm. Li se san dout youn nan pi bon atis ayisyen pami gwo non entènasyonal yo. Mwen pral kite ou antre.

Dènye piblikasyon yo

Istwa

Istwa

Premye nasyon nwa ki te libere tèt li anba esklavaj ak pran endepandans nan men Lafrans an 1804 e ki te enfliyanse lòt mouvman liberasyon atravè mond lan, enspire lit pou libète ak egalite.

Bote natirèl

Bote natirèl

Ayiti beni ak peyizaj natirèl espektakilè, ki gen ladan plaj sab blan, mòn ak divèsite biyolojik rich.

Eritaj

Eritaj

Ayiti gen yon eritaj istorik rich, ki gen ladan sit tankou Sitadèl Laferrière ak Palè Sans-Souci, ki nan lis UNESCO Mondyal Eritaj.

Kilti

Kilti

Ayiti gen yon kilti rich ak divèsifye, enfliyanse pa eleman Afriken, Ewopeyen yo ak endijèn. Mizik, dans, atizay ak kizin ayisyen yo selebre atravè lemond.

  • +
    • Piblikasyon