Deviz Konstitisyonèl la: "Libète - Egalite - Fratènite"
Dapre Atik 4 Konstitisyon Repiblik Ayiti 1987 la, deviz nasyonal ofisyèl la se "Libète - Egalite - Fratènite." Triyad valè inivèsèl sa a reflete prensip fondamantal sou ki leta Ayisyen an baze.

Lè n ap pale de senbòl Repiblik Ayiti a, de ekspresyon anblèmatik rezone nan kè chak Ayisyen: "Libète - Egalite - Fratènite" ak "Fòs nan Inite." Men, ki diferans ki genyen reyèlman ant de deviz nasyonal sa yo? Poukisa Ayiti gen de fraz diferan? Ann fouye nan istwa ak siyifikasyon fraz sa yo, ki reprezante nanm premye Repiblik Nwa endepandan an.
Li atik la an :
Dapre Atik 4 Konstitisyon Repiblik Ayiti 1987 la, deviz nasyonal ofisyèl la se "Libète - Egalite - Fratènite." Triyad valè inivèsèl sa a reflete prensip fondamantal sou ki leta Ayisyen an baze.
Deviz sa a gen rasin li nan eritaj revolisyonè franse a, men li pran yon siyifikasyon patikilye an Ayiti:
- Libète: Li raple lit ewoyik esklav yo ki te kase chenn yo an 1804, sa ki fè Ayiti premye peyi nan mond lan ki soti nan yon revòlt esklav ki te reyisi.
- Egalite: Li senbolize rejè sistèm kolonyal rasis la ak pwoklamasyon egalite ant tout sitwayen yo, kèlkeswa koulè po yo.
- Fratènite: Li eksprime ideyal yon sosyete ini kote tout Ayisyen, malgre diferans yo, fòme yon kominote ini.
Se poutèt sa, deviz konstitisyonèl sa a defini idantite legal ak filozofik nasyon Ayisyen an.
"Inite se Fòs" se pa sèlman yon fraz enspiran: se lejand ofisyèl ki parèt sou Blason Repiblik la, nan sant drapo Ayisyen an.
Dapre deskripsyon konstitisyonèl drapo a, zam Repiblik la gen ladan yo:
- Pye palmis la ki gen chapo libète a sou tèt li
- Yon twofe zam ki gen lonbray palmis yo
- Ak lejann lan: "Inite se fòs"
Deviz sa a soti nan kontèks endepandans ayisyèn nan. Li raple nou ke:
- Viktwa kont lame kolonyal franse yo te posib sèlman gras a inite ansyen esklav yo, milat ak nwa.
- Fas a pisans ewopeyen ostil yo, se sèlman koyezyon nasyonal ki te ka garanti siviv jèn Repiblik la. - Solidarite ant diferan klas sosyal ak rejyon Ayiti yo rete kle pwosperite nasyonal la.
De deviz sa yo pa kontredi youn lòt: yo konplete youn lòt.
- "Libète - Egalite - Fratènite" etabli valè fondamantal ki dwe gide sosyete ayisyèn nan.
- "Inite se Fòs" raple mwayen pou reyalize ideyal sa yo: atravè inite ak solidarite pèp Ayisyen an.
Youn defini "poukisa" a (valè yo), lòt la "kijan" an (metòd la).
Dualite sa a reflete konpleksite idantite Ayisyen an:
1. Eritaj inivèsèl: Avèk "Libète - Egalite - Fratènite," Ayiti fè pati mouvman Syèk Limyè a epi li afime plas li pami nasyon demokratik nan mond lan.
2. Eksperyans Inik la: Avèk "Inite se Fòs," Ayiti raple vwayaj inik li ak leson istorik ke inite esansyèl pou siviv ak pwogrè nasyonal.
Plis pase de syèk apre endepandans, de deviz sa yo rezone avèk yon vi patikilye. Yo raple Ayisyen yo ke:
- Ideyal libète, egalite ak fratènite dwe gide tout aksyon politik ak sosyal.
- Se sèlman inite pèp Ayisyen an, pi lwen pase divizyon patizan, rejyonal oswa sosyal, ki pral simonte defi kontanporen yo.
"Libète - Egalite - Fratènite" ak "Inite se fòs" se pa de deviz ki an konpetisyon, men de ekspresyon konplemantè nanm Ayisyen an. Premye a etabli prensip yo, dezyèm lan raple metòd la. Ansanm, yo fòme fondasyon senbolik sou ki idantite nasyonal Ayiti a repoze.
Pou konprann diferans sa a, se pou nou konprann tout pwofondè pwojè nasyonal Ayisyen an: yon sosyete lib, egalitè, ak fratènèl, ki bati sou inyon tout pitit li yo. Yon mesaj ki enpòtan jodi a menm jan li te ye an 1804.
Facebook : https://www.facebook.com/haitiwonderland
Youtube : https://www.youtube.com/@haitiwonderland
Instagram : https://www.instagram.com/haitiwonderland/
Twitter : https://twitter.com/haitiwonderland
Linkedin : https://www.linkedin.com/in/haitiwonderland/
Vandredi 26 jiyè 2024 sa a, je lemonn antye te vire sou Pari pou ouvèti Je Olenpik yo te espere anpil. Pandan drapo yo t ap vole ak eksitasyon te monte, Ayiti te kaptire atansyon ak imajinasyon plizyè milyon espektatè. Nan yon parad espektakilè, Ayiti te pwouve ke li te kapab fè konpetisyon ak pi gwo pouvwa nan mond lan, non sèlman sou teren jwèt la, men tou sou podium nan mòd ak kiltirèl.
Kilti ayisyèn nan se yon vre trezò, tise nan kreyativite atis li yo, eritaj rich li yo ak divèsite ekspresyon kiltirèl li yo. Pami bèl bagay kiltirèl sa yo, rara a kanpe kòm yon vrè anblèm nasyonal, ki ini ayisyen atravè ritm kaptivan li yo ak tradisyon ki gen plizyè syèk. Pandan premye wikenn Rara a, sans sa a nan kilti ayisyen an te klere byen bèl, revele koezyon sosyal palpab. Malgre absans lapolis, trankilite te domine nan Petit-Goâve, ki te temwaye kapasite sitwayen yo pou yo reyini nan lapè ak konvivialité. Sepandan, atansyon medya yo te konsantre sitou sou premye plenn lan, kite yon sèten dezekilib nan kouvèti a nan fèstivite yo. Ratyèfè, twa fwa chanpyon, yon lòt fwa ankò kaptive lespri ak talan li ak metriz atistik, ofri yon spektak san parèy. Men, rival li a, Lambi gran dlo, pa t dwe depase, li te montre yon detèminasyon pou l fè konpetisyon pou premye plas. Evènman an te make tou pa ensidan malere, ki fè nou sonje ke malgre bote nan tradisyon, tansyon ka leve. Eklatman ant fanatik diferan gwoup te sal atmosfè a fèstivite, mete aksan sou bezwen an pou jesyon atansyon nan selebrasyon pou evite eksè sa yo. Nan kè konpetisyon mizik sa a, kote chak gwoup aspire rekonesans ak viktwa, yon foto konplèks rivalite ak alyans parèt. Chenn tamarin, byenke parèt nan dòmi nan premye moman yo, montre siy reveye, pare yo souke lòd la etabli. Dimanch aswè, Lambi gran dlo te onore memwa youn nan sipòtè fidèl li yo, alòske Grap Kenèp te sèn vyolans ant fanatik yo, raple frajilite koezyon sosyal la lè pasyon kouri sovaj. Nan toubouyon sa a nan emosyon ak konpetisyon, li enpòtan pou kenbe nan tèt ou ke se jounalis la ki dwe gade nan evènman yo, epi yo pa nan lòt fason alantou. Men ki jan nou fè premye klasman pou premye wikenn sa a: 1. Ratyèfè 2. Lambi grand dlo 3. Chenn tamaren Pi lwen pase rezilta yo, se prezèvasyon inite ak respè mityèl ki dwe rete nan kè selebrasyon sa yo, ki fè rara a non sèlman yon festival mizik, men sitou yon senbòl richès ak rezistans pèp ayisyen an.
Abòne ak bilten nou an pou w rete enfòme de tout aktivite nou yo ak aktyalite sou Ayiti.
KOJES se yon asosyasyon jèn san bi likratif ki te fonde an Novanm 2020 nan Cité Soleil. Pi gwo bidonvil an Ayiti ak nan Karayib la. Depi okòmansman, KOJES te angaje nan pwomosyon edikasyon, kilti ak fòmasyon atravè plizyè inisyativ. Youn nan pwojè prensipal li yo se yon espas pou deba sosyal ak kiltirèl ki pèmèt anpil jèn rankontre epi diskite sou pwoblèm sosyal yo. Malgre ke afwontman ki te rekòmanse andedan Cité Soleil an Septanm 2022 yo te bloke kolòn sa a tanporèman, KOJES te kapab reprann tèt li lè li te lanse konkou ekri lèt KOJES la, ki te vize retabli lyen presye sa a ant jèn yo atravè literati. Jodi a, asosyasyon an ap lanse yon nouvo defi ak Festival Jèn Soley la, ki pral dewoule soti 20 pou rive 22 septanm 2025, sou tèm evokatif la: "Di pou egziste." Pami envite ki pral patisipe nan festival sa a, nou ka mansyone pami lòt moun selèb Lyonel Trouillot, powèt talan Carl Henry Burrin, jèn powèt slam Pacôme Emmanuel, romansye Louis Bernard Henry, powèt Inima Jeudi, ak jèn powèt Adlyne Bonhomme.
Ayiti, souvan refere li kòm "Pèl Zantiy yo," se yon destinasyon vibran ak kiltirèl rich, sitou pandan ete a. Peryòd sa a make pa yon seri festival kolore, plaj ki nan syèl la, ak yon atmosfè fèstivite ki atire vizitè ki soti nan tout mond lan. Men yon gade sou sa ou ka fè eksperyans pandan w ap eksplore Ayiti an ete.
Il y a plusieurs raisons pour lesquelles un ressortissant étranger pourrait être intéressé à visiter Haïti : Culture riche et diversifiée : Haïti possède une culture unique résultant d’un mélange d’influences africaines, européennes (notamment françaises) et caribéennes. Cela se reflète dans sa musique, sa cuisine, son art et ses traditions. Histoire fascinante : Haïti est le premier pays d’Amérique latine et des Caraïbes à avoir obtenu son indépendance en 1804 après une révolte d’esclaves réussie. Son histoire est riche en événements marquants et en figures historiques importantes. Paysages naturels magnifiques : L’île d’Haïti offre une variété de paysages à couper le souffle, allant de plages de sable blanc aux montagnes verdoyantes, en passant par des cascades pittoresques et des îles isolées. Hospitalité des habitants : Les Haïtiens sont connus pour leur chaleur et leur hospitalité envers les visiteurs étrangers, ce qui rend l’expérience de voyage très agréable et enrichissante sur le plan humain. Opportunités pour le tourisme durable : Haïti offre des opportunités pour le tourisme durable, notamment en encourageant les visites qui bénéficient directement aux communautés locales et à la préservation de l’environnement. Exploration de sites historiques : Des sites historiques tels que la Citadelle Laferrière, classée au patrimoine mondial de l’UNESCO, offrent aux visiteurs une chance de découvrir l’architecture coloniale et les vestiges de l’époque précolombienne. Célébrations culturelles vibrantes : Haïti est célèbre pour ses festivals et ses célébrations culturelles colorées tout au long de l’année, comme le Carnaval, où la musique, la danse et les costumes traditionnels sont à l’honneur. En résumé, visiter Haïti peut offrir une expérience culturelle profonde et authentique, ainsi qu’une exploration des beautés naturelles et historiques uniques de cette nation caribéenne.

Premye nasyon nwa ki te libere tèt li anba esklavaj ak pran endepandans nan men Lafrans an 1804 e ki te enfliyanse lòt mouvman liberasyon atravè mond lan, enspire lit pou libète ak egalite.

Ayiti beni ak peyizaj natirèl espektakilè, ki gen ladan plaj sab blan, mòn ak divèsite biyolojik rich.

Ayiti gen yon eritaj istorik rich, ki gen ladan sit tankou Sitadèl Laferrière ak Palè Sans-Souci, ki nan lis UNESCO Mondyal Eritaj.

Ayiti gen yon kilti rich ak divèsifye, enfliyanse pa eleman Afriken, Ewopeyen yo ak endijèn. Mizik, dans, atizay ak kizin ayisyen yo selebre atravè lemond.