contact@haitiwonderland.com+509 36184317

Dekouvri

Panye

Lansman an Ayiti: "Zanmi Lanati Club" angaje nan klima a
Lansman an Ayiti:  Zanmi Lanati Club  angaje nan klima a
Lansman an Ayiti: Zanmi Lanati Club angaje nan klima a

Lansman an Ayiti: "Zanmi Lanati Club" angaje nan klima a

Sou inisyativ etidyan Savela Jacques Berenji ak Louino Robillard, de premye ayisyen ki te entegre pwogram diplòm “SUNX, Climate Friendly Travel (CFT) ak Enstiti Etid Touris (ITS),” “Klub Zanmi Lanati” te inisye. lanse ofisyèlman samdi 13 jiyè 2024, ann Ayiti, nan Delmas 66. Plis pase trant jèn te patisipe nan inisyativ ki gen objektif, pami lòt bagay, se konbat chanjman klimatik, ankouraje touris responsab, fòme sitwayen (touris ekolojik) ak ankouraje kreyasyon richès touris ak kiltirèl pou devlopman dirab, dapre inisyatè yo.

Haïti
Haïti
Haïti

Yon Kòmanse Pwomèt pou Zanmi Lanati Club la

Lansman ofisyèl "Club Zanmi Lanati" te dewoule 13 jiyè 2024 nan Delmas, Ayiti, ak patisipasyon plis pase 30 jèn pasyone pou anviwònman ak devlopman dirab. Klib sa a se travay Savela Jacques Berenji ak Louino Robillard, de premye ayisyen ki te swiv pwogram diplòm "SUNX, Climate Friendly Travel (CFT) ak Enstiti Etid Touris (ITS)" te inisye nan objektif fòmasyon chanpyon klimatik yo. .

Komite “Club Zanmi Lanati” a gen twa manm enfliyan: Came Stefada POULARD, yon jounalis anviwònman ki espesyalize nan chanjman klima; Doktè Cassandra JEAN FRANÇOIS, kowòdonatè Konbit San San Pou, yon asosyasyon ki angaje nan batay pou bon transmisyon san an Ayiti; ak Gladimy JEAN, ko-fondatè LE PARADIS HAITIEN, yon òganizasyon k ap fè pwomosyon kilti ak touris ann Ayiti. Komite sa a ap sipòte tou pa 27 lòt jèn lidè, etidyan ak pwofesyonèl nan plizyè òganizasyon sosyete sivil la.

Savela Jacques Berenji
Savela Jacques Berenji
Savela Jacques Berenji

Objektif anbisye pou yon avni dirab

Objektif prensipal pwogram nan se konbat chanjman klimatik, yon pwoblèm ki gen enpak devastatè sou Ayiti. Chanjman klimatik ap mennen nan monte tanperati, move tan ak nivo lanmè a monte, ki afekte mwayen pou viv ayisyen yo. "Zanmi Lanati Club" gen pou objaktif pou ankouraje touris responsab, fòme sitwayen ekolojik ak kreye richès touris ak kiltirèl pou devlopman dirab.

Louino Robillard
Louino Robillard
Louino Robillard

Louino Robillard: Apèl nan Aksyon pou Pwoteje Anviwònman an

Louino Robillard, espesyalis devlopman kominotè, kontinye ap di enpòtans pou sansibilize e mobilize kominote lokal yo pou pwoteje anviwònman an.

Chak aksyon konte, ann kontinye travay ansanm

, li ensiste, reve wè tout Ayisyen vin chanpyon nan batay kont rechofman planèt la.

Nan yon entèvyou eksklizif, Louino Robillard te eksprime satisfaksyon li pou lansman klib la, li di ke se yon etap enpòtan pou ankouraje responsablite ekolojik nan sosyete ayisyen an. Li envite popilasyon ayisyen an mobilize kont konsekans chanjman klimatik ki afekte peyi yo ak lemonn antye, epi pran aksyon konkrè pou yon pi bon avni.

Ayiti: Fort Liberté, yon bijou istorik ak kiltirèl
Ayiti: Fort Liberté, yon bijou istorik ak kiltirèl

Ayiti: Fort Liberté, yon bijou istorik ak kiltirèl

Nich sou kòt nòdès Ayiti, ant mòn vèt yo ak dlo azure nan Oseyan Atlantik la, se yon ti vil ki gen cham nye: Fort Liberté. Gèm istorik ak kiltirèl sa a plen istwa kaptivan, peyizaj pitorèsk ak richès kiltirèl ki kaptive vizitè atravè mond lan. Yon Eritaj Istorik Fò Libète dwe non li a ansyen fò ki bay sou vil la, yon vestij nan epòk kolonyal franse a. Bati nan 18tyèm syèk la pou pwoteje rejyon an kont envazyon etranje, fò sa a ofri sansasyonèl opinyon panoramique nan zòn ki antoure a, temwaye enpòtans estratejik li nan moman an. Jodi a, li sèvi kòm yon gwo atraksyon touris, ki ofri vizitè yo yon apèsi enpresyonan sou istwa ajite Ayiti. Kilti ak Tradisyon Richès kiltirèl Fort Liberté reflete nan tradisyon vibran li yo, mizik kaptivan ak atizana lokal yo. Rezidan vil la yo renome pou Ospitalite cho yo ak fyète nan eritaj yo. Vizitè yo ka plonje tèt yo nan kilti lokal la lè yo fè eksperyans natif natal cuisine kreyòl, gade pèfòmans dans tradisyonèl yo, oswa eksplore mache trè aktif kote yo ka jwenn yon varyete atizana fè a lamen, tankou skultur bwa ak penti vivan. Bote natirèl Anviwònman Fort Liberté yo plen ak trezò natirèl mayifik. Plaj sab blan yo ki aliyen ak pye palmis ofri yon anviwònman idilik yo detann ak tranpe solèy twopikal la. Amater deyò ap jwenn tou sa yo ap chèche nan mòn ki antoure yo, kote yo ka vwayaje nan lanati Fertile epi dekouvri kaskad dlo kache ak panorama mayifik. Fort Liberté, ak melanj kaptivan li nan istwa, kilti ak lanati, se yon destinasyon dwe vizite pou moun ki vle fè eksperyans vre sans nan Ayiti. Kit ou eksplore rès istorik yo, plonje tèt ou nan lavi chak jou moun nan lokalite yo oswa sezi nan bote natirèl nan zòn ki antoure a, ti vil sa a ofri yon eksperyans anrichisan ak memorab pou tout moun ki gen chans vizite li.

Haïti
Haïti
Haïti

Sou wout yon avni ekolojik: wòl klib Zanmi Lanati

“Zanmi Lanati Club” reprezante yon inisyativ anbisye e esansyèl pou konbat defi anviwonman an Ayiti ap fè fas, nan pwomouvwa pratik dirab ak sansibilize sitwayen yo sou enpòtans pwoteje anviwònman yo pou jenerasyon kap vini yo.

Pataje
Konsènan otè a
Appolon Guy Alain
Appolon Guy Alain
Appolon Guy Alain

Full Stack Developer, Créatif, expérimenté, passionné des nouvelles technologies et de l’art.

Gade lòt atik Appolon Guy Alain
Kite yon kòmantè

Dènye piblikasyon yo

Newsletter

Abòne ak bilten nou an pou w rete enfòme de tout aktivite nou yo ak aktyalite sou Ayiti.

Karakteristik lapen yo

Les lapins sont des mammifères appartenant à la famille des Leporidae. Voici quelques-unes de leurs caractéristiques principales : 1. **Physique** : Les lapins ont un corps couvert de fourrure douce, des oreilles longues et droites, de grands yeux sur les côtés de leur tête, et une queue courte et duveteuse. Ils possèdent de puissantes pattes arrière adaptées au saut. 2. **Taille et poids** : La taille et le poids peuvent varier considérablement selon la race, allant d’environ 500 grammes pour les plus petits à plus de 5 kilogrammes pour les plus grands. 3. **Comportement** : Les lapins sont connus pour être sociaux et peuvent vivre en groupes dans la nature. Ils communiquent entre eux par différents moyens, y compris par des sons et des mouvements corporels. Les lapins creusent des terriers pour y vivre et se protéger des prédateurs. 4. **Alimentation** : Ils sont herbivores, se nourrissant principalement de foin, d’herbes, de feuilles, de fleurs, et de certains légumes. Leur système digestif est adapté pour traiter une grande quantité de fibres. 5. **Reproduction** : Les lapins sont réputés pour leur capacité à se reproduire rapidement, avec des gestations courtes d’environ 28 à 31 jours. Une portée peut compter de un à douze lapereaux, selon la race. 6. **Sens** : Ils ont une excellente vision périphérique pour détecter les mouvements tout autour d’eux, mais ont une zone aveugle juste devant leur nez. Leur ouïe est également très développée, leur permettant de capter des sons à de grandes distances. 7. **Espérance de vie** : En captivité, les lapins peuvent vivre de 7 à 10 ans, selon la race et les soins prodigués, tandis que dans la nature, leur espérance de vie est généralement plus courte en raison des prédateurs et des maladies. Ces animaux nécessitent des soins appropriés, notamment un régime alimentaire équilibré, de l’exercice, et une attention particulière à leur bien-être émotionnel et physique pour vivre une vie saine et heureuse en captivité.

Dènye piblikasyon yo

Istwa

Istwa

Premye nasyon nwa ki te libere tèt li anba esklavaj ak pran endepandans nan men Lafrans an 1804 e ki te enfliyanse lòt mouvman liberasyon atravè mond lan, enspire lit pou libète ak egalite.

Bote natirèl

Bote natirèl

Ayiti beni ak peyizaj natirèl espektakilè, ki gen ladan plaj sab blan, mòn ak divèsite biyolojik rich.

Eritaj

Eritaj

Ayiti gen yon eritaj istorik rich, ki gen ladan sit tankou Sitadèl Laferrière ak Palè Sans-Souci, ki nan lis UNESCO Mondyal Eritaj.

Kilti

Kilti

Ayiti gen yon kilti rich ak divèsifye, enfliyanse pa eleman Afriken, Ewopeyen yo ak endijèn. Mizik, dans, atizay ak kizin ayisyen yo selebre atravè lemond.

  • +
    • Piblikasyon