contact@haitiwonderland.com+509 36184317

Dekouvri

Panye

Haïti
Haïti
*"Discover the National Success of Arcangel Legrand - Brotherswagg: Album ’You Didn’t Really’"* (In 2017)Arcangel Legrand - Brotherswagg
* Discover the National Success of Arcangel Legrand - Brotherswagg: Album ’You Didn’t Really’ * (In 2017)
Arcangel Legrand - Brotherswagg

    *"Discover the National Success of Arcangel Legrand - Brotherswagg: Album ’You Didn’t Really’"* (In 2017)

    *Album "You Didn’t Really" by Arcangel Legrand - Brotherswagg: A National Success in Haiti*

    The album "You Didn’t Really" by Arcangel Legrand - Brotherswagg is an example of national success in Haiti. Released in 2017 under his own record label "BrotherswaggStudioRecords 🎶", this album managed to play on radio and television and received good reception in the country.


    *Successful Tracks from the Album*

    Below, I present some of the most successful tracks from the album:

    1. *"Mizik D’amou"*: A love song in reggaeton and romantic style, in collaboration with a girl and a boy. This track was a success for months and was well received in live performances.
    2. *"Manman Padone Mwen"*: A classic rap song dedicated to mothers, in collaboration with another talented boy. This song continues to play in the country every time Mother’s Day arrives and is a notable success within the country.
    3. *"14 Fevrier"*: A special song for Valentine’s Day, in collaboration with "Cocolo-Rd". This track was very successful in Haïti and played on television for months.
    4. *"Mwen Bezwen Ou Jesus"*: A classic Christian rap song, sung solo. This track was successful over the years and was well received in the Haitian Christian community.

    *Achievements and Recognitions*

    The album "You Didn’t Really" gave Arcangel Legrand - Brotherswagg the ability to establish himself as an established and respected artist in Haiti. Thanks to this album, he received nominations as best rapper of 2017 and several awards throughout his career.

    *Conclusion*

    In summary, the album "You Didn’t Really" by Arcangel Legrand - Brotherswagg is an example of national success in Haiti. With successful tracks like "Mizik D’amou", "Manman Padone Mwen", "14 Fevrier" and "Mwen Bezwen Ou Jesus", this album managed to play on radio and television and received good reception in the country. #ArcangelLegrandBrotherswagg #YouDidntReally #HaitianRap #HaitianMusic #NationalSuccess.
    Links Soundcloud: (https://on.soundcloud.com/3x6HALYjkpnnQFugzn)
    Links YouTube: (https://youtube.com/playlist?list=PLvdpBWNd0JHjFQdf1DSlXyXcYBo0G4y4_&si=Ps8UNCWDu1tqWg6q)
    Links Audiomack: (https://audiomack.com/musicp218/album/you-didnt-really?share-user-id=114184424)

    Pataje

    Dènye piblikasyon yo

    Ayiti: Place d’Armes du Cap: Yon Trezò Touris ak Istorik

    Sitiye nan kè Cap-Haïtien, Place d’Armes, ke yo rele tou Place Notre Dame, prezante se yon destinasyon touris ak istorik ou pa dwe rate ann Ayiti. Kote ikonik sa a, ki gen anpil istwa, non sèlman ofri yon eksperyans kiltirèl inik, men tou li konstitye yon temwen vivan nan evènman enpòtan ki te fòme nasyon ayisyen an. Place d’Armes te sèn nan moman defini nan listwa ayisyen an. Nan lane 1758, se te sit la nan imolasyon nan mawon Makandal la, yon figi anblèm nan batay la kont esklavaj. An 1789, kare sa a te sèn nan tòti revolisyonè Lacombe yo te libere, kidonk make yon etap enpòtan nan direksyon emansipasyon esklav yo. Gwo evènman an te fèt nan mwa Out 1793 lè Komisyonè Sonthonax te pwoklame, sou kare sa a menm, emansipasyon jeneral esklav nan pwovens Nò a. Moman istorik sa a te jwe yon wòl enpòtan nan batay pou endepandans Ayiti ak nan fen rejim esklav la. Pandan syèk yo, Place d’Armes te sibi plizyè transfòmasyon achitekti. Okòmansman dekore ak yon sous kolonyal, li te demoli an 1944 pou fè plas pou yon estati Jean-Jacques Dessalines, youn nan pi gwo figi revolisyon ayisyen an. Chanjman senbolik sa a te ranfòse enpòtans istorik kare a nan selebre ewo nasyonal yo. An 2002, Place Notre-Dame te sibi yon renovasyon konplè, ki te pèmèt vizitè yo dekouvri istwa li pandan y ap jwi yon anviwònman modènize ak akeyan. Renovasyon sa a te fè li posib pou konsève karaktè istorik kote a pandan y ap adapte li ak bezwen kontanporen. Jodi a, Place d’Armes nan Cape Town sèvi kòm yon lokal santral pou selebrasyon evènman kiltirèl, festival ak demonstrasyon atistik. Vizitè yo ka pwonmennen nan kare a, antre nan atmosfè istorik ki antoure l, epi dekouvri memoryal ki rakonte istwa tumultueuse rejyon an.

    Newsletter

    Abòne ak bilten nou an pou w rete enfòme de tout aktivite nou yo ak aktyalite sou Ayiti.

    Ayiti: Dekouvri Fort Picolet

    Ayiti, chaje eritaj istorik, Pami yo se Fort Picolet, yon pati enpòtan nan sistèm defans kolonyal franse a, ki kanpe majestueux sou kòt la. Sit sa a, ki gen anpil istwa, ofri vizitè yo yon plonje captive nan tan pase zile a tumultueuse. Fò Picolet te fèt kòm yon fò estratejik, ki konpoze de de pil sipèpoze, yon mache parapè ak yon miray ki kouri sou kòt la. Travay konstriksyon te kòmanse an 1736 sou direksyon M. de Larnage e li te fini an 1741 pa enjenyè M. du Coudreau. Estrikti enpoze sa a temwen konesans achitekti epòk kolonyal franse a. Fò a te jwe yon wòl enpòtan pandan ekspedisyon franse a nan mwa fevriye 1802, anba lòd Jeneral Henry Christophe. Kontwole pasaj gwo bato tonnaj ant Pointe Picolet ak resif Grand-Mouton, Fort Picolet bloke tanporèman aksè nan pò Cape Town pou eskwadwon kapitèn jeneral Leclerc ki te dirije. Epizòd istorik sa a te make kòmansman yon rezistans feròs, ak Jeneral Christophe pwoklame soti nan ranpa fò a pawòl ki pi popilè yo: "Si ou gen fòs ak ki ou menase m ’, mwen pral prete ou tout rezistans ki karakterize yon jeneral". Malerezman, yon pati nan miray ki antoure a te detwi pandan eksplozyon magazin an poud. Malgre ensidan sa a, Fort Picolet te siviv pandan plizyè syèk, temwaye sou rezistans nan achitekti li yo ak enpòtans istorik li yo. Jodi a, Fò Picolet kanpe kòm yon destinasyon touris esansyèl ann Ayiti. Vizitè yo ka flannen nan koridò istorik li yo, tranpe nan atmosfè ki ranpli ak istwa li yo ak admire opinyon yo panoramic nan lanmè Karayib la. Yo te fè efò prezèvasyon pou retabli kèk pati nan fò a, pou bay vizitè yo yon eksperyans immersion nan tan lontan nasyon an.

    Linda pareja haitiana influyente: (PrincessRose Et Arcangel)

    *Opinión sobre el Buen Trabajo de la Pareja PrincessRose Et Arcangel* La pareja PrincessRose Et Arcangel es un ejemplo de éxito y dedicación en el mundo del entretenimiento y las redes sociales. A continuación, te presento mi opinión sobre su buen trabajo y sus inteligencias: *Buen Trabajo* - *Contenido de calidad*: La pareja ha logrado crear contenido de alta calidad que atrae a una gran audiencia en las redes sociales. - *Conexión con la audiencia*: Han logrado conectar con su audiencia y crear una comunidad leal y comprometida con su contenido. - *Promoción de la cultura haitiana*: La pareja ha utilizado su plataforma para promocionar la cultura haitiana y destacar la riqueza y diversidad de la misma. - *Influencia positiva*: Han logrado influir positivamente en su audiencia, especialmente en los jóvenes, y han demostrado que es posible alcanzar el éxito a través del trabajo duro y la dedicación. *Inteligencias* - *Inteligencia emocional*: La pareja ha demostrado una gran inteligencia emocional al manejar su relación y su carrera de manera efectiva. - *Inteligencia social*: Han logrado entender y conectarse con su audiencia, lo que les ha permitido crear contenido que resuena con ellos. - *Inteligencia creativa*: La pareja ha demostrado una gran creatividad en su contenido y ha logrado encontrar formas innovadoras de promocionar su marca y su música. - *Inteligencia empresarial*: Han logrado gestionar su carrera y su marca de manera efectiva, lo que les ha permitido alcanzar el éxito en la industria del entretenimiento. *Conclusión* En resumen, la pareja PrincessRose Et Arcangel es un ejemplo de éxito y dedicación en el mundo del entretenimiento y las redes sociales. Su buen trabajo y sus inteligencias les han permitido alcanzar una gran popularidad y reconocimiento en Haití y más allá. Su influencia positiva en su audiencia es un testimonio de su capacidad para crear contenido de calidad y conectar con su público.

    Ayiti: Sit fòtifye Ramiers

    Nan somè mònRamiers, nan komin Dondon, gen yon bijou istorik ki konplete wòl estratejik Henry Sitadèl nan sistèm defans postkolonyal Ayiti. Sit sa a, ke yo rekonèt kòm sit ranfòsman Ramiers, ofri vizitè yo yon plonje kaptivan nan istwa tumultueux nasyon Karayib sa a. Nich nan ekstansyon sid la nan seri Bonnet-à l’Evêque, li ofri yon View mayifik nan zòn ki antoure a. Pozisyon estratejik sit sa a te fè li esansyèl nan sistèm defans postkolonyal la, kontribye nan sekirite rejyon an. Li te fòme ak kat redob ak fòm diferan nan piramid twonke, sit la te okòmansman aksesib sèlman pa yon pon levasyon, ki te malerezman disparèt jodi a. Redoutè sa yo te sèvi kòm pòs avanse epi yo te reprezante yon eleman kle nan sistèm defansiv la. Sit la gen ladan tou yon rezidans nan kraze ki rann temwayaj sou sot pase a grandiose nan fò sa a, osi byen ke aranjman twoup yo, tou nan yon eta de pouri. Sit Fòtifye Ramiers la se yon eleman esansyèl nan Sitadèl, Sans-Souci, Pak Istorik Nasyonal Ramiers. Pak sa a te nan lis kòm yon sit UNESCO Mondyal Eritaj an 1982, an rekonesans nan enpòtans kiltirèl ak istorik li yo. Enklizyon Sit Ranyè Ranyè a mete aksan sou wòl enpòtan li genyen nan prezèvasyon istwa ayisyen an. Pou amater istwa ak vwayajè kirye, yon vizit nan sit ranfòsman Ramiers ofri yon eksperyans inik. Vizitè yo ka eksplore kraze rezidans yo, imajine lavi twoup yo ki te sèvi isit la, epi gade nan opinyon yo panoramic ki te kanpe an silans temwen nan anpil evènman istorik. Sit Fòtifye Ramiers evoke yon sot pase bèl e tumultueux nan istwa ayisyen an. Kòm yon destinasyon touris, li ofri vizitè yo yon opòtinite inik pou fouye nan paj yo nan istwa sa a kaptivan. Moniman istorik sa a, ki chita nan kè yon sit Eritaj Mondyal la, se yon envitasyon pou eksplore, aprann ak apresye richès kiltirèl Ayiti.

    Dènye piblikasyon yo

    Istwa

    Istwa

    Premye nasyon nwa ki te libere tèt li anba esklavaj ak pran endepandans nan men Lafrans an 1804 e ki te enfliyanse lòt mouvman liberasyon atravè mond lan, enspire lit pou libète ak egalite.

    Bote natirèl

    Bote natirèl

    Ayiti beni ak peyizaj natirèl espektakilè, ki gen ladan plaj sab blan, mòn ak divèsite biyolojik rich.

    Eritaj

    Eritaj

    Ayiti gen yon eritaj istorik rich, ki gen ladan sit tankou Sitadèl Laferrière ak Palè Sans-Souci, ki nan lis UNESCO Mondyal Eritaj.

    Kilti

    Kilti

    Ayiti gen yon kilti rich ak divèsifye, enfliyanse pa eleman Afriken, Ewopeyen yo ak endijèn. Mizik, dans, atizay ak kizin ayisyen yo selebre atravè lemond.